Imorse när jag klev upp var det vitt ute. Den första snön seglade ner med snöflingor stora som golfbollar. Under två veckor har jag haft jullängtan och den blev ju inte mindre nu när det snöar och vi åt gröt till frukost! Det var nästan så att jag gick runt och nynnade på jullåtar ;)
Jag har inte skrivit något mer här på Wemia för jag har inga bilder att visa. Jag ska ladda upp bilder till datorn så att vi kommer igång med den här sidan.
Idag åker jag ner till storstan igen. Men nu är det för sista gången! Det är bara fyra veckor kvar på utbildningen och dom veckorna är på skolan. Jag är så nära nu, jag kan nästan snudda vid målet. Den 9 november lämnar jag Västerås som färdig Florist! Iiiiih :)
Det har varit en rolig resa men för mig som är en äkta hemmatjej så har det varit riktigt tungt. Jag vet inte hur många tårar jag har fällt och hur många gånger jag har tänkt "vad håller jag på med?!". Men så här på slutspurten känner jag att det verkligen har varit värt det. Men jag kan också med handen på hjärtat säga att jag kommer aldrig någonsin göra något liknande igen. Jag är för hemmakär för att åka bort. Alla är vi olika och mitt liv går ut på att göra det som känns bäst i både hjärta och mage. Jag vill leva här hemma på gården och vara nära mina kära som jag älskar mer än allt.
Under dessa fyra veckor ska jag fokusera på skolan och dess arbeten. Vi kommer bla. ha prov i ekonomi och göra lilla Gesällprovet. Så det kommer bli mycket att läsa. Sen ska jag verkligen utnyttja tiden nere i storstan när jag får en ledig kväll. Tex. gå på bio eller hitta på något annat skoj!
Men under helgerna när jag kommer hem ska jag inte lata mig. Jag ska nämligen göra kransar. Så innan den riktiga snön lägger sig ska jag ut och plocka granris och annat material i skogen till mina kransar.
Det ligger fullspäckade veckor framför mig men ändå så har jag ett lugn i mig för nu är jag så pirrigt nära mitt mål, som färdigutbildad florist! :)
Jag hoppas ni planterar Ljung där hemma och dekorerar farstukvistarna med granris nu när det kalla hösten går mot sitt slut! Tänk att snart är det dags att leta julgran ;)
/Mia
söndag 14 oktober 2012
tisdag 9 oktober 2012
Välkommen!
Dom första orden. Ett litet tal. En kort presentation. Som att välja duk till den tavla jag nu ska måla..
Jag heter Mia och bor tillsammans med min sambo uppe bland norrländska skogarna, där jag finner både livsro och harmoni. Jag är en skogsmulle in i benmärgen och kan inte tänka mig att leva på någon annan plats på jorden. Från barnsben har jag haft en kreativ ådra, en väldigt stor sådan. Som liten kunde jag sitta för mig själv och rita eller pyssla i timmar. För mig har skapande varit som terapi, jag har fått andrum och utlopp för ett extra sinne.
När jag var 6år följde jag med mina föräldrar till en av bygdens blomsterhandlare. När jag klev innanför dörrarna blev jag totalt förälskad, miljön var sagolik för mig och jag trodde inte det var sant att man faktiskt kunde jobba med blommor. Från att vi åkte därifrån har jag alltid sagt; "Jag ska bli florist!". Nu är inte livet alltid så lätt som man tror och vare sig man vill eller inte så ska man behöva åka i den där berg o dalbanan. Jag har alltid haft tanken om att bli florist i bakhuvudet men har provat mig fram på andra vägar i livet. Men för ett år sedan kände jag att nu är det dags, jag har en dröm om att bli florist och nu är det bara tuta och köra!
Jag har studerat till florist i Västerås på Floristutbildarna. En utbildning som är upplagd med halva tiden på skolan och halva tiden ute på praktik. Utbildningen har varit väldigt givande och rolig och om en månad är jag färdigutbildad florist.
På den här bloggen kan man följa mig som florist. Jag kommer med tiden lägga upp bilder med text om tidigare arbeten jag gjort från både skola och praktik. Inför varje årstid ska jag försöka inspirera med både blommor och dekorering. Det kommer finnas allt ifrån kransar, begravning till små ögongodisar!
Jag hoppas du följer Wemia och finner inspiration eller bara trevlig läsning!
Trevlig höst! /Mia
Jag heter Mia och bor tillsammans med min sambo uppe bland norrländska skogarna, där jag finner både livsro och harmoni. Jag är en skogsmulle in i benmärgen och kan inte tänka mig att leva på någon annan plats på jorden. Från barnsben har jag haft en kreativ ådra, en väldigt stor sådan. Som liten kunde jag sitta för mig själv och rita eller pyssla i timmar. För mig har skapande varit som terapi, jag har fått andrum och utlopp för ett extra sinne.
När jag var 6år följde jag med mina föräldrar till en av bygdens blomsterhandlare. När jag klev innanför dörrarna blev jag totalt förälskad, miljön var sagolik för mig och jag trodde inte det var sant att man faktiskt kunde jobba med blommor. Från att vi åkte därifrån har jag alltid sagt; "Jag ska bli florist!". Nu är inte livet alltid så lätt som man tror och vare sig man vill eller inte så ska man behöva åka i den där berg o dalbanan. Jag har alltid haft tanken om att bli florist i bakhuvudet men har provat mig fram på andra vägar i livet. Men för ett år sedan kände jag att nu är det dags, jag har en dröm om att bli florist och nu är det bara tuta och köra!
Jag har studerat till florist i Västerås på Floristutbildarna. En utbildning som är upplagd med halva tiden på skolan och halva tiden ute på praktik. Utbildningen har varit väldigt givande och rolig och om en månad är jag färdigutbildad florist.
På den här bloggen kan man följa mig som florist. Jag kommer med tiden lägga upp bilder med text om tidigare arbeten jag gjort från både skola och praktik. Inför varje årstid ska jag försöka inspirera med både blommor och dekorering. Det kommer finnas allt ifrån kransar, begravning till små ögongodisar!
Jag hoppas du följer Wemia och finner inspiration eller bara trevlig läsning!
Trevlig höst! /Mia
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)